Receptvarning nu, men jag kom på en extra snabb maträtt. Jag kallar den för:
Sotar Låda (1 portion)
Ett paket bacon 140 g Röd currypasta Vatten Honung, eller socker En kopp snabbmakaroner
Bacon i sin enklaste form kan vara tråkig att behöva skära upp i bitar. Skärbrädan ska fram, klonk klonk låter det och sen blir den liggande och bidrar till dålig stämning.
Det har vi INTE tid med i stan *skriker*
Gör så här i stället: klipp baconskivorna i strimlor, rakt ner i pannan med sax. Dela inte upp baconskivorna innan Klipp alla skivor hängande tillsammans, tvärsöver nedifrån och upp (du jobbar på hår salong, din Diva)
Valfritt: Separera strimlorna lite fint med fingrarna efteråt när dom ligger i stekpannan för en exklusiv Gay touch.
Stek sedan baconet.. för vi har inte all tid i världen. Lägg i en lagom klick röd currypasta (jag tar 2-3 teskedar) Späd med lite vatten. Lägg i lite honung, socker eller nåt sött bara
Häll halvkokta snabbmakaroner i stekpannan och rör ihop. Peppar, låt det puttra ett tag. Sen kan vi nöja oss va? Maten är klar!
Alternativ:
Har du kokosmjölk, grädde, mjölk etc. Testa i stället för vatten Har du vitlök hemma, varför inte steka i det? Feta ost, ja gör va fan du vill Jag hade inget hemma den dagen/alla dagar så körde au naturel och det blev gott. Säkert mysigt med lite röd paprika? ska pröva lite olika och experimentera med rumpan, långa kyssar med mycket tunga, vad gillar du?
I två dagar fick snön utanför fönstret ligga orörd. När jag vaknade den tredje dagen var den nedtrampad. Jag misstänker kärringen haft nån riktigt intensiv och ”ärlig” agilityträning där med sin orm. Eller så kanske missing people hade dragit igång ett sök eftersom jag inte svarat på messenger på 8 timmar. Har mycket att säga om missing people. En sak är: låt människor försvinna.
Vi firar I på riche, hon fyller år, det är som en gyllene spray i lokalen och eftersom vi sitter vid ett större bord känner vi oss tvungna att beställa en rätt. Nån måste i alla fall äta nåt? Jag hade på sin höjd kunnat få i mig ett nagelband så jag ”börjar med en öl så får vi se sen”. Vi hamnar senare i en vild diskussion med en kille som påstår att människor förtjänar kärlek. Vi håller absolut inte med och tonen hårdnar till, vi var verkligen benhårda på punkten att människor inte förtjänar någonting alls.
I samma flod kliver vi ner igen och igen medan fragment betyder brott, en brytning det är mingel efteråt och jag orkar inte prata så bläddrar i montaigne, men ser inget
löven ligger som konfetti runt uteserveringarna någon justerar sin stol, det skrapar till i marken och jag vill bort smälla på solpuder och bolta ut i norrort
det är så trevligt här, och jag har fått 3000 på swish
man kan hänga jackan över stolsryggen och det är snart oktober. S berättar om en författare. Han skrev om ”det moraliskt förkastliga i att gå vidare” att blicka framåt, att släppa taget. Det var nog vittneslitteraur, förlåt men det är så roligt.
jag ger sommaren: 2,5/5 kanyler. det var mest götgatan igen, tunnelbanan, ölskum. det här, rakt in till citys flimmer. blodtryck på 135/110 och att jag kollade mycket. vad är det ens för syssla. man är nånstans och kollar, dricker, kollar. så tråkigt. snart moncler-säsong och jag har märkt det är svårt att skilja på höger och vänster, behöver tänka till riktigt mycket ibland. hur blev det så här
Mörkt och grönt som ögonlocken på egyptiska dansöser. En Dam, toppless kommer med ett tomtebloss i vardera hand och ler väldigt tillgjort som hon har asperger eller nåt
Nytvättade sängkläder hänger på tork och det är rått, sjukligt här inne. Jag är så trött på lidelsens sting. Jag skrubbar samma sår. ljuvligt och smärtfyllt och det är INGEN utväg. Labyrinter var ett tema under gotiken och månen, man drog fram en solstol på natten och solade i månens sken. Det kan ni säga nästa gång ni ser någon som inte har gjort Spray tan. Du är så blek att det är som att du solar dig i månen. Någonting är det med himlakropparna. Kaosvecka på jobbet, klappa slå klappa slå, aldrig jämvikt. Jag kräver ogrumlad balans, men hittar aldrig formeln. Grät i förrådet medan jag stirrade på röda glittersnören och jag var inte ens bakis. Jag orkar inte ens dricka på veckodagarna längre. Försöker hitta anledningar dock, öppnade en kamera som visar hur man ser ut på riktigt och insåg att jag måste amputera huvudet. Så ful. Går ut i 20 chattar. Läget? Ta en öl ikv? Aw i solen? Sitta i en park? Vill du bjuda mig på ett glas vin? Vgd? När är du hemma? Förlåt! Ska vi ta en promenad? Picknick ikv? Hur mår du? Kåt? Borde bara utforma ett massutskick, men som tur var kunde ingen och på vägen från jobbet, skar solen rakt in och bildade en vinkel och jag måste in och dricka här NU. Nej jag ska på ICA och köpa fetaost. Sen väl hemma: vad trött jag är. Vad mysigt att läsa euripides tragedier. Poff. Borta. Så kvider en dödsflämtande hind: man kan göra spraytan på klarna, man kan känna ett stånd mot låret i duggregn, i stället för att vila – ta tequila! Har jag något annat än en bön kvar? typ en karta diazepam liggande här någonstans. Jag och en barndomsvän ba ”vi åker och spionerar på Kerstin – hon kanske gör nåt sjukt nu på kvällen!”. Sagt och gjort: vi körde upp i skogarna, parkerade några hundra meter från huset och smög fram genom skogen. Sedan hukade vi oss och rusade snabbt över tomten till vardagsrumsfönstret. Vid soffan stod hon på knä i nattlinne, kolla hon gör verkligen nåt sjukt? Vad gör hon? Viskade vi. Rundade gaveln till nästa fönster och då gick det upp för oss, att hon stod på knä och bad en bön.
Varje morgon åker jag förbi en skylt som det står ”Söderskans” på, som verkar leda in någonstans och jag blir irriterad varje gång. Som att en ”Söderska” sitter och håller på där. Undra vem det är
Kära dagbok. Rensade lite i ett förråd på kontoret i dag. Jag har börjat bli ”händig”, typ som en rånare. 10 steg före. Med den här kartongen på axeln och dom här kostymbyxorna kommer jag alltså inte med st*nd kunna ta spjärn mot väggen högre än lampknappen för att lyfta upp den här partylådan till översta hyllan. 1, 2, 3 då köööör vi! Upp flyger lådan och fyrverkerier exploderar i natten över en vidsträckt tundra. Saker brukar som regel funka för mig om jag inte går på impuls, magkänsla eller försöker ta genvägar. Haha, att försöka skarva och ta genvägar NEJ, det funkar aaaaaldrig om man inte gått långa sträckan först. Utan att ha gjort det går man ju vilse??
På lunchen återupptäckte jag i alla fall tricket: att stampa i golvet bakom människor när de rör sig sakta. Då blir det riktig häxfart på kvast och dom ”aktiveras”. Det är ungefär som att snabbspola framåt. Därutöver har en väninna fått lära sig den hårda vägen att man absolut inte frågar mig om jag fryser och vill ha en filt eftersom jag aldrig gör det. Jag är inte hungrig eller trött heller.
Dagen har faktiskt, nu när jag tänker efter, varit ljuvlig och haft en pistagegrön skärpa. Doften av biltvätt, det är sommar
Älskar att vara helt mörbultad, sårig. Vill blunda vid en brasa som bara är där tills jag slocknar. På jobbet i dag: hängningar, omhängningar, rep, krokar, mingel, mail. Var sedan på ett konvent som jag inte riktigt förstod, konstverken behövde flyttas tillbaka och vägde en del. Jag stod i lobbyn med två telefoner och en kö i varje (taxi Stockholm och kurir) och alla gäster som gick hem gnistrade till och frågade om jag var konstnären. Tror man alltid ska vara där folk är innan de går. Tänk vilken lättnad de redan känner, så pang – ser dom mig. Kan det bli bättre. Skoja. Annars är hela Stockholm en stor grop med damm och ”random bygg skit” som folk vaggar runt i? Jag har verkligen inte tålamod. Svimmade på tunnelbanan av ilska (lång historia). Innan jag föll ihop fick jag se mitt liv i revy, men ingenting var trevligt utan bara fånigt och hopplöst. Gud vilken… obehaglig känsla, tänkte jag. Tur den försvann :) I nästa ögonblick vaknade jag på golvet och det var människor runt omkring mig. Tre stycken ledde mig, såg till att jag var ok samtidigt som de lärde känna varandra på perrongen. Mysigt på något sätt. Hoppas bara allt är bra med mig, fysiskt. Orkar liksom inte engagera mig i detta också. Aja, nu ska jag drömma om lila slott och ökennätter. Godnatt
Föreställ dig detta. Du mottar en fruktkorg som gåva av en man som kallar sig Demarise. Du blir givetvis glad och ställer den på en bänk i köket och rycker ivrigt bort plasten, tar en god frukt och slänger dig på soffan och börjar äta. Dagarna går och frukterna går åt. När du börjar närma dig botten på korgen kan du skymta något svart. Vad är det där? Du flyttar under en banan och några clementiner och inser, att det som ligger på botten av korgen är en svart Dildo
Epilog: Höstmörker och duggregn. Runt omkring granskog och kala fält, en järnväg. Vardagsrummet är starkt upplyst med taklampa. En pojke med brun pottfrisyr står i grå mysdress på det nylagda parkettgolvet och mimar till en poplåt. Som substitut för mikrofon använder han någonting svart, det ser nästan ut att vara… kan det verkligen vara… en massagestav?
Haha dumma nya företag som heter typ wombla somla aloviva Hahah som nån hor klass med cp barn på söder. Blev så sur igår, såg en pappa + barn som gick med gummistövlar på åsögatan och det regnade typ 1ml. Ha vanliga impregnerade skor o gå där det inte är blött???? Ok förlåt dom kanske skulle på utflykt med särskolan sen, vad vet jag :) annars e det bra. Vaknade i raseri och har en trupp norska konstnärer med högafflar på ingång. Hej hopp här kommer en äkta mig låt, töntig text men bra melodi
Så dålig på att blogga! Men älskar ju att skriva dagbok. Som liten brukade jag skriva bort ”dagens klump i magen” innan jag somnade. Det va typ ”I dag köpte jag 2st hubba bubba på kiosken och sen skrek vi”, behövde inte vara nåt mer. Okej men det regnar i Stockholm i dag och klockan är 05:34. Oj! Det mullrade nu. Hoppas det där var åska och inte typ en långtradare. Vaknade från en mardröm om en konstnär som jagade mig med två små svärd. Stabilt. Jag jobbar ju mycket i galleridelen nu, hänger tavlor och förbereder events. Det är ett fysiskt arbete för man klättrar, bärande på tavlor på små lister i kontorsdelen där folk jobbar som man inte vill störa, samtidigt som tavlorna måste ut mot gatan senast igår typ. Sa till en kollega, det e som att göra plockepinn med kroppen och syslöjd samtidigt. Min största dröm under uppväxten var att jobba som spion så jag tränade judo, kastknivar och låg i en fuktig grässlänt efter mörkrets inbrott med kikare och spionerade på grannar. Dagen jag lyckades gå med i spagat var jag så glad att jag skrev i dagboken ”jag har lärt mig gå ned i… *byter till rött bläck* SPAGAT”. Att vara smidig är ändå så oerhört viktigt här i livet? Smidig och modig. Det bästa är ändå när alla tavlor är på sin plats och det kvarstår att ställa fram glasen och rikta spotlightsen, rakt mot mig. Problemet just nu är att jag gör av med så mycket pengar, typ går och duschar en gång i veckan, köper all mat på en svindyrt närlivs, väljer ett hårvax för 196kr och sitter på rival. Så trött på trånga ställen anpassade för människor med korta taxben. Och varför tror barpersonal det fortfarande är corona? Helt öde o dom ba HUR MÅNGA ÄR NI??!!! ska du skita i..
