hej asså?? vad är det med fåglar? varför är det ens intressant? gamla hänger alltid ut såna bollar med musli eller motsvarande allergikerkäk som fåglarna sedan kommer och äter av och sedan ska man titta på skådespelet och förundras över fåglarna typ. ever heard of t fucking v? jag har kommit fram till att jag älskar tv. inte typ tv-program. vanlig tjocktv, 50hz. det här har jag skrivit om på twitter men hur snyggt vore det inte med nougatbruna ljus på en riktigt tjock tv? ljus som har brunnit ned lite, så ligger en tjej med hår i hallon/lakrits (som klubborna ni vet) i en säng framför teven och kollar på en skräckfilm från 70-talet. punkig sminkning, typ neve campbell i wild things, som för övrigt är en legendarisk film från 90-talet med neve, denise richards och matt dillon, flash: tonårshormoner, dör bara jag tänker på den. any fucking how. var inne på ica. ångest upplevs som bäst på ica, bakfull. haltade omkring där inne och var rädd för människor och sedan bröt jag ihop vid drickorna eftersom jag tänkte på en dokumentär om isbjörnar som jag såg häromdagen. det var en liten och en stor isbjörn och jag tänkte så här: tänk om den stora dör? :(( va ska den lilla göra då!!!!!!! sedan skrev jag overkliga manus, eller snarare förhållningsregler utifall den stora dör, ja då krävs det att den lilla upplever ett rimligt mått av saknad för att en dag kunna vara den stora för andra små. det måste vara målet här i livet, att aldrig sakna eller att längta för mycket för då förlorar man grepp om ansvar och moral. en gång höll jag om en person som vred sig och skrek i mina armar, jag våldtog den inte eller nåt, jag vägrade bara släppa av ren hövlighet. till slut slappnade den av och förlikade sig med döden och då kände jag mig som den stora isbjörnen. jag har alltid sagt att kärlek gör ont för det är det näst bästa. det har liksom en resonans i någonting bortom då och sen. en slags hemlängtan, därför tycker jag uttrycket att dö i någons armar är väldigt vackert. som ni förstår är det här ett system av tankar jag utarbetat för att undvika att bekanta mig med nuet. jag tror faktiskt inte på nuet, mindfulness är helt fel ute. oj, jag är sååååå den lilla isbjörnen i affekt. den är cynisk/romantisk i sin grundhållning tror jag? med en fot i dået och en i framtiden, fjättrad i ett dödläge mellan att skapa och förstöra. att åtrå och radera, som förvisso är sunt eftersom utveckling är avhängig en viss cynism. bakisdan av myntet är dock att cynism kan användas för att rättfärdiga moraliska snedsteg, därför är den asketiska kvaliteten i att vara den stora också viktig att uppleva. dualismen förtas av konstaterandet att: “man kan va båda”, eller genom att betrakta det hela som en dialog men där och då dör spänningen! jag älskar nog action tror jag? riktigt snabba bilar. tänk! en stor isbjörn i en riktigt snabb bil?! uuuuh nä det där va dålig kill humor skjut mig tack. jag måste tänka på neve campbell i wild things igen, typ att jag är henne vid en slags dator. ok, har vinröda naglar och suger på en cigarett. har jobbat i helgen, riktigt tungt arbetspass igår, det blev att va full 23-05 och försöka hitta killar åt lisa som drog fram en kille åt mig som jag raggade på genom att… inte titta på människan överhuvudtaget. hahaha jag vill arbeta som falsk dejtingcoach. “vill du fånga just hans uppmärksamhet? varför inte gå fram till honom och visa röven?”, “lär dig tyda hans kroppsspråk! tar han sig på näsan vill han att du ska skutta sexigt några varv runt honom som en riktigt kåt hovnarr”, “sexiga mms piggar upp en grå dag på jobbet? varför inte fota röven när du skiter?” hahaha asså jag har så roligt här i min ensamhet. men men, nu blev allt tråkigt igen. ok, har skrivit en roman nu. måste sova puss hej