skriver på mitt livs novell, den heter “den baltiska presshistorian”. hatar hemtenta.

idag har jag promenerat genom sthlm, cherry blossom i kungsan, kvart över tre var all skugga kall. sveriges stormaktstid på tunnelbanan och byxer som luktade gammal fittröv. har inte köpt någonting. ok, det här känns farsartat men på tåget mot ropsten satt jag vid en plats som tydligen… skorrade suspekt från fönstret varenda jävla gång tåget bromsade in och det här “skorret” lät som s.k “gas-ljud”… som jag skulle kalla dem. inte kul!!!!!! jag byte plats efter 2st.

nu är magontet på samma nivå som för tre år sedan, en stor sten som bara är där hela tiden. ex, när jag är ute och röker på institutionen, går omkring och röker, värker och biter på knogarna, svettas kanske inte längre, men likt förbannad är flawed. och har ful min, ser sur och ogästvänlig ut och utdragen i ansiktet. eller ihoptryckt på fel ställen i ansiktet. så ond eller bara har ont, värk, och plågas hela tiden.

jag gick på max och köpte mat. avskyr mat man blir anfådd utav. det är samma sak med mcdonaldsmat, man blir anfådd!!! jag som tränar borde inte bli anfådd!!!

jag brukar minnas gamla saker och skratta inne på t ex ICA. som när min niece döpte en familj i sims till “familjen Ves”. det skrattade jag länge åt senast idag, ingen såg.