kollar på film ibland

hahaha kollade just på ghost. filmen där de dreyar, kn mitt i all lera och sen dör killen :(

fy fan, demi moore var ju överlycklig i slutet om man jämför med det här psykfallet som satt paralyserad med drickan i handen tills den blev ljummen.

jag har ett komplicerat förhållande till döden. alla i min närhet dör. på min pappas begravning satt jag – stone cold bitch – och stirrade ut i intet och tänkte på att det inte längre handlade om en veckopeng, utan ett fucking arv att spendera. jag var välklädd men alla pratade med mig som om jag var förståndshandikappad. men nej, det var aldrig jobbigt. jag kände ingenting.

på min systers begravning, 4 år senare, ställde jag till med en scen. jag kastade rosen på kistan, stormade ut ur kyrkan och gick hela vägen hem i regnet medan jag rökte 11 marlboros. min andra syster hann ifatt mig med bil och skrek att jag skulle hoppa in men jag bara fortsatte gå. när jag väl kom hem trodde alla att jag var helt söndergråten men det hade bara regnat i ansiktet. en dag slog det mig att hon aldrig skulle kolla på teve igen, eller göra andra vardagliga saker som att färga håret, ringa med mobilen eller se solnedgångar. jag tror fortfarande att hon en dag kommer komma hem från athen i gula byxer och en topp med moln på.

man kanske kan säga att jag med åldern har insett betydelsen av förluster och hur ont de kan göra. men det är ändå¨som att jag i mitt levnadssätt dyrkar döden. det kanske är naturligt att jag försöker vara på god fot med det som skrämmer mig mest. för tio år sedan kunde jag inte förstå varför människor sörjer och än i dag kan jag inte tänka mig att någon, någonsin, skulle sörja min bortgång. folk skulle mingla på min begravning och skratta.

såg en annan film också! terminator. älskar den! det finns en scen då sarah connor är på en klubb. terminator ser henne på klubben där hon sitter vid ett bord och sippar på en drink, varpå han börjar gå i hennes riktning för att sänka henne. då flyger en annan kille fram, som vill ha henne mer och pumpar terminator full med bly. gud, tänk om det kunde vara mer så på klubbar! undra om jag ville kn.. sarah connors beskyddare när jag var liten? i ghost åtrådde jag den falska killen som 1. får swayze mördad 2. försöker ta hans flickvän. när skuggdemonerna kom i slutet och tog honom kände jag mig berövad någonting stort. jag kände kanske sorg.

nåväl! snart ska jag duscha och sedan ta på mig dagens kläder. ska bara ha vitt och beige i sommar. asså, tänk om något ljushuve ba “klä dig som din personlighet”. typ, är du sprallig??? färgglada kläder med clown/bus-style. deppig? ha svarta kläder och nåt grått skit. helt jävla död inombords? vitt och beige.

3 Responses to “kollar på film ibland”

  1. 1 knullis
    June 11th, 2011 at 18:06

    Gud va deppig du verkar ibland. Gar du inte till en psykterapeut ibland? Men det ar anda roligt att lasa dina inlagg, de ar vridna pa ett roligt satt.

  2. 2 kakan
    June 16th, 2011 at 02:25

    asså ursäkta det heter dreja

  3. 3 x
    June 18th, 2011 at 22:13

    Deppig är okej. Folk som inte upplevt nån form av sorg blir helt förstörda av att klacken trillar av skon. Vi andra bryr oss inte ett skit om såna småsaker.

Leave a Reply

Warning: Undefined variable $user_ID in /customers/5/e/e/festamysamaila.se/httpd.www/wp-content/themes/simply-basic-113/comments.php on line 80