gjorde en kasslergratäng i går som blev oerhört god. men det kan bero på att jag ätit krossade tomater och bacon under ett års tid? receptvarning
400 gram kassler och 4 tomater i skivor. en hackad, vidunderlig jättelök. ett block fetaost i läckra fyrkanter. en större burk champinjoner. strimlad paprika i lag, sån billig burk på ica att man reagerar “wow!”. jag tror man kan lägga i vad man vill, kronärtskockor, aubergine, oliver?? gratäng är tydligen extremt bra. huvudsaken är att man steker skeptiska råvaror mjuka, typ löken, innan man avancerar till gratängen. haha vägrar styckindela detta eftersom jag vänder mig till läskunniga. vet inte vad kutym är med gratänger men jag samlade all fyllning i gratängformen och gjorde sedan en sås på krossade tomater – basilika, creme fraiche, pressad vitlök, salt peppar blabla tråkiga kryddor, lite ättika? alla har ju sina favoriter där. sen grädde då för att mjuka upp den dystra känslan. därefter hällde jag det våta i formen och smetade runt så det hamnade i alla så oåtkomliga hål ;) strösslade riven ost över och sen ugnsgräddade i 30 minuter med folie halva tiden. vet inte varför, vad är folie? har snappat upp man har det ibland, men inte förstått varför, så kände mig nödgad att göra ett konstnärligt performance efter 15 minuter då jag gick och öppnade ugnen, ryckte av foliet och stod sedan och vinkade “farväl” med det, som att jag stod på en tågperrong i stenkolsrök som i dikten av gustaf ullman
hade pasta till. perfekt vardagsrätt. nu måste jag rusa till skolan. min nya förebild är don quijote, han hade verkligen rätt