idag gick jag till pizzerian för att handla pizza hos portugisen, så såg mitt ansikte sådär PANG i en spegel och, fy fan, hjärtinfarkt, jag orkar inte bli överraskad sådär mer. känslan jag får är som när någon kastar en sten. min psykolog: “du ser dig själv lite som i lustiga huset va?” varpå jag: “mm, aa..” men NEJ. det gör jag inte. jag ser ett ansikte, inte förvrängt utan bara belamrat av fel. ingen helhet, blir galen av all smuts!!! nej, nu ska jag sluta.

money money. jag har haft överblick över mina aktier sedan jag var 12, läst kvartalsrapporter och varit insatt. jag borde bli typ .. “ekonomi”, vad är det för jobb? tänk om jag bara skulle omsätta all min fruktan, oro etc i t ex pengar istället för att typ rita, festa, klavierspiel och annat poetiskt. jag behärskar det nu, mot nya landmarker! jag lockas verkligen av tanken av att stövla in i mansdominerade heteroyrken och bara roffa åt mig makten och sluta på en tron med små underhuggare som tvingas till att acceptera mitt något ofördelaktiga val av hål då guess what, jag har MAKTEN, åhguuuuuuuu SITT. SMÅHUNDAR!!!! det är här det blir fel.

mål för att uppnå det:

– 20cm längre (hur ska jag operera mig, hur ska jag finansiera mina operationer?)
– en mer balanserad profil (operationer?)