undrar verkligen varför man blir gränspsykotisk av att plugga litteraturvetenskap. hade en väninna som också blev det. det är nåt obehagligt med “berättaren”?

att ett kollegieblock kostar 39kr

hade jag tid och pengar skulle jag vilja skriva om antiken, psykologi, andlighet, romantiken, pesten, hitchcock… olika litterära motiv som intresserar mig.. skönhet, försommardiset i grekiska hamnar, eros. saker jag rakt av inte vill skriva om: kost & hälsa, diabetes, mat. synd jag inte lyckas hitta tiden, jag prioriterar mitt sociala liv väldigt högt. det finns inget jag tycker om mer än att sitta på en rymlig, ljummen bar (utan slakteribelysning) och använda brottsstycken ur gamla källtexter som en färgsättning till det omedelbara i livet. regnet mot rutan och taxins bromsljus, galaxer i ölen. jag blev tillfrågad varför jag tyckte om att plugga och svarade att världen får färg. ibland när det vegetativa, bildningsfria tillståndet tar över framträder världen i solblekta funkisnyanser. jag skulle då blöda i pastell. jag kan dock inte så mycket, men är effektiv i att omsätta det jag kan. känner mig oändligt trött på att okontrollerat gyckla, karaktären ska tyglas. men ja, jag är ju till naturen en skämtare. haha jag bara skriver nåt nu?? finns ingen poäng

minns en iakttagelse jag gjorde på lågstadiet när en kille i sexan sprang på fotbollsplanen: “man kan se i byxan hur snoppen åker fram o tbaka” *skärrad*

kan det va vanligt mellanrum?

enkelt radbyte, så trött på wordpress. dom vill underlätta för alla som vill lägga upp cirkus casino videor och BILDER!!! <3 finaste vackra bilder

vi läste om eros och kanten i skolan. att man lär känna den för man inte vill den ska va där. vet inte varför men jag rös till i hjässan, domnade

älskar att skriva haiku!!!!

Du har kredit på
sex ökenland som viskar
lila slottsnätter

Flickrumsaffischer
när hörnet släpper sådär
och dunen seglar

Jag stryker kragen
sömmarna andas en stund
här slår din puls nu

Rödstugan tystnar
gryningssnön bäddar träden
en virkad gardin

Kvinnan får aura
skört spända badmintonnät
sommaren är över

Han kommer kall med
persikor och cigarrer
förstadssnön smälter

Lugn taxameter
man vet inte riktigt än
aprilhimlarna

älskar att spela saties tredje gymnopédie för långsamt, händerna tunga av blod efter disken. allt lättar, andningen. sen kan jag rekommendera ravels pavane pour une infante défunte. ni ska inte ta mina ord för nonsens då jag har rört mig klumpigt genom dessa stycken som amatör. svala, enkla stycken att luta pannan emot. som en skuldra på nattbussen eller fönstret bredvid, beroende på ens tillstånd. vad underligt jag skriver nu, läst mycket ålderdomlig prosa. så trött på svengelska och talspråk. man måste ju testa nåt annat

gjorde en kasslergratäng i går som blev oerhört god. men det kan bero på att jag ätit krossade tomater och bacon under ett års tid? receptvarning

400 gram kassler och 4 tomater i skivor. en hackad, vidunderlig jättelök. ett block fetaost i läckra fyrkanter. en större burk champinjoner. strimlad paprika i lag, sån billig burk på ica att man reagerar “wow!”. jag tror man kan lägga i vad man vill, kronärtskockor, aubergine, oliver?? gratäng är tydligen extremt bra. huvudsaken är att man steker skeptiska råvaror mjuka, typ löken, innan man avancerar till gratängen. haha vägrar styckindela detta eftersom jag vänder mig till läskunniga. vet inte vad kutym är med gratänger men jag samlade all fyllning i gratängformen och gjorde sedan en sås på krossade tomater – basilika, creme fraiche, pressad vitlök, salt peppar blabla tråkiga kryddor, lite ättika? alla har ju sina favoriter där. sen grädde då för att mjuka upp den dystra känslan. därefter hällde jag det våta i formen och smetade runt så det hamnade i alla så oåtkomliga hål ;) strösslade riven ost över och sen ugnsgräddade i 30 minuter med folie halva tiden. vet inte varför, vad är folie? har snappat upp man har det ibland, men inte förstått varför, så kände mig nödgad att göra ett konstnärligt performance efter 15 minuter då jag gick och öppnade ugnen, ryckte av foliet och stod sedan och vinkade “farväl” med det, som att jag stod på en tågperrong i stenkolsrök som i dikten av gustaf ullman

hade pasta till. perfekt vardagsrätt. nu måste jag rusa till skolan. min nya förebild är don quijote, han hade verkligen rätt

sexrobotar vill garanterat lära sig mer om EU och diabetes. “tycker det verkar intressant”

livet är en dans utan trosor

tittar på söndagsdokumentärer, dvs förhållande tv och dricker folköl för att lugna nerverna

min favorithobby som liten va att” gå på äventyr”. utforskade någon gammal soptipp, ett förfallet hus, hade ryggsäck med flädersaft i vattenflaska. alltid torra trähus som knastrade i solen, böljande järnvägsrälsar, golfbanor och inga människor nånstans. det kunde finnas intressanta träskmarker och regnet slog mot rutan 22.45. på lilla teven, arkiv x. torsdagar och skola i morgon, “du är född på en torsdag så du har magiska krafter” brukade en äldre kvinna säga. jag bläddrade i böcker om det ockulta och det var alltid sommar?? en evig sommar med rafflande mysterium att lösa. vi hade detektivbyrå och spionerade på grannar, vi såg en större kvinna gå runt i en vit trosa en gång. jag skrev dagbok innan jag gick till sängs för jag var ledsen och hade ont i magen. det lättade alltid om jag fick summera min dag och jag försökte skriva med rött bläck för rött var kärlekens färg. kryss och ringar, en nyutslagen björk man kunde se på avstånd, doftljus i kokosskal och after shave. det är vågor som kommer jag måste hantera. varför är den här platsen så idealiserad? antagligen för den var lika vacker som tragisk. en slags klåda det inte går att råda bot på

lever ett väldigt stimulerande liv just nu! jag tänker varenda dag på att vara tacksam. läser hjalmar söderberg, räknar versfötter, skrattar på barer och skriver texter på business english till indien. ska bli publicerad i en antologi till vintern. det är fantastiskt att kunna “do both”. finns ju en föreställning att livet ska vara tråkigt för att ens kvalificeras till ett liv. fungerar säkert för vissa men jag är inte en sådan person

allt i polen har en svag vind av jysk bäddlager, matt, grått slätt, vita svällande ytor. ren men samtidig klumpig formgivning, för stora tvålbehållare, rymligt och samtidigt ockuperat. kan inte hitta rätt ord. golven blänker, allt känns nybyggt

2019 är ett irriterande ojämnt år

2020 är mer kaxigt, en kåt år

så himla rolig

bästa copy jag gjort under min karriär är:

“vill du dricka mer utan att dö – varför inte ta en korv me brö?”

är oroad över att jag börjat “se gammal ut”, fattar inte att det blir så

nu blev det krångel som vanligt, ett oväntat fel inträffade, laddar inte, ingen mottagning, du kan inte ansluta till det här nätverket