inget e fel i kroppen
haha. MVG. va dock rätt skarrig kille så jag gjorde ett klipp och ansiktet drog.
tja! va ska jag säga då. jag vill ta guld grodan i badhuse
ha hängmatta inne
vila mycket i den. skitsamma, jag skulle skriva en fin sak här men ett ord fattades så jag tänkte och tänkte. ordet är politiskt, typ som “brandtal” men ändå inte, utan det beskriver nåt mer koncentrerat. ett skrik, ett slagord, en paroll. något med bröst? bröstrop?? tänkte jag i all hast och googlade det. så kom det här i träfflistan: “Stora bruna bröst rop på cum – porrfilm – Vackraporno”. tack för den google. det är oerhört viktigt för mig att saker låter rätt. ja, men så köpte jag träningskläder inför det otäcka som sker mellan taxi och bar. ett underställ som hette ICE 2033. bara att kasta nåt random skit över det så är jag färdig att möta stureplan i snöstorm. jag vill ha mer rött i ansiket. typ after ski/måns zelmerlöv i alperna, doktorn sa nämligen att jag såg trött ut när jag var på uppföljning efter min gastroskopi. men proverna var i sin ordning. det finns inget mätbart fel på mig så jag ger upp nu. orkar inte göra ultraljud på min säkerligen babyrosa söta lever?? alltid när jag blivit nekad ett fysiskt sår att ombesörja riktar jag blicken inåt. har liksom en massa problem, men jag försöker hålla dem inomhus. bättre att va rädd för demoner hemma än att va någons mardröm på stan. jag kämpar ofta med svaret på frågan “är jag ond?”. jag tänker att jag är en fruktansvärd människa och här borde det ta stopp eftersom ingenting produktivt kan födas ur bortresonerandet av min synd? jag borde utgå från den och handla gott, med förhoppningen om att bli förlåten men ältandet känner givetvis ingen gräns. sedan tänkte jag på den jättedåliga skräckfilmen “the haunting”. jag såg den när jag va ung och fastnade för en formulering om murar, att dom har två funktioner, att hålla nåt inne och att hålla nåt ute. vilket är rätt självklart, men sett i relation till min fasad och till min orättfärdighet blir det begripligt på ett personligt plan. nu kanske jag verkar troende. det är jag inte i religiös bemärkelse, däremot finns beröringspunkter mellan arvssynden och psykoanalysen, och nåt måste man ju ändå tro på. aja, nu måste jag bildgoogla olika killar som går upp ur vattnet i badbyxor som klistrar sig längs låren så man typ ser snopparna?? puss och kram ses på stan!