hej, susanna här. känns typ som jag heter det när jag är förkyld?? jag älskar att ha ont i skallen, trots att det känns som att fem hästar med rostiga “fötter” rusat genom svalget. är inte gravt deprimerad längre eftersom alla resurser koncentreras till smärtan viruset väckt i min kropp, vilket e så skönt! jag är glad!!! vill gå på stan, snora, sitta och svettas i nån bibliotekssoffa nedsjunken i dunjacka så bara skallen sticker upp. sen kolla internet vid såna “stå-datorer” och shoppa nåt i affär. gå på systemet och köpa absolut kurant, äta toast från sibylla och sköja ned den med en pucko. gud, alla minnen från alla tillfällen jag varit sjuk ba gör återtåg i mitt sinne? lyxliv att må så här??? jag vill alltid va sjuk så jag slipper va deprimerad!!! när jag blev satt på effexor 2008 kändes det likadant. ba oj? så gjorde mina prioriteringar tvärvändning i ett andetag, från att innan ha sett ut så här: 1. va full 2. bli ihop med nån kille 3. andas 4. äta/sova 5. plugga, till det exakt omvända. jaja. tråkigt att prata om.

nu på fredag, 1:a nov är det cool halloweenfest på solidaritet arena! jag ska va utklädd till en koala tror jag.. 22:00 till 03:00.. be there or be square

FB-EVENT: https://www.facebook.com/events/1400206716882203/