fade out fade out
*vi som älskar fredag den 13:e*
undra vad som kommer hända mej i dag!!! eftersom jag är kalle anka och har otur alla andra dagar om året är detta alltså min turdag. vill shoppa med latte och riktigt “utmana stan”, gå i fel affärer och vara vild bara för att bevisa att inget ont kan hända mig. uuuh, känner mig som typ babsan när jag skriver. typ skuttar runt och välkomnar er till hawaii med en riktigt läcker blomkrans. jag är egentligen alltid skitsur och tycker inte om att prata. är inte rolig heller, jag gör bara kul för att jag har så tråkigt. gör även allt för att bli sedd men e livrädd för människor. suck. är inte uppriktig nu heller. ljuger alltid. jag uppsöker aktivt situationer med high emotional payoff-rating. bedövar kroppen med känslor och ber till gud varje natt om att någon ska krossa mitt hjärta i en unik, spännande situation, så jag upplevs som intressant när jag sedan berättar om det över en drink och mår anständigt dåligt. eller uppfattas som ärlig när jag skriver om det på internet. ibland bryter jag ihop hemma, men sen börjar jag bara skratta. va har du sett för film nu, din tönt med stort T! jag bryter ju bara ihop efter ett manus. känslor har jag dock i överflöd, om man nu kan kalla olika sorters obehag för känslor, men jag bara höftar när jag ger uttryck för dem kommunikativt. jag gör ju våld på mina inre skeenden i samma stund jag försöker göra dem begripliga för utomstående, så det huvudsakliga värdet ligger inte i att få “uttrycka vad jag känner” utan att mitt skådespel auktoriseras. så jag vet att det funkar till nästa gång. jag vet inte vad det är för fel på mig. jag har ju samtidigt bred empatisk förmåga. drabbas lätt av andra människor och vill de flesta väl. men när det gäller mig själv är det som att min skugga alltid ligger före och genomskådar varenda rörelse jag gör. men vad gör det när det är FREDAG!!! mmm *hör ljudet av is rassla i botten av GTn* skoja… inte.. både och… inget. tyst