hej mina små violer ute i sensommarnatten! för det är ju inte vinter nu utan sensommar eeeeh. jag har varit upptagen med intervjuer, föreläsningar och med att ha vaga uppgifter i montrar på bokmässan och därför har jag helt enkelt inte haft tid att blogga, skoja. har jobbat sedan i onsdags, dvs varit ute och festat, pratat med människor mot betalning m.m.. apropå böcker. jag måste berätta om en djupt traumatisk upplevelse… det va när jag och min barndomsvän skulle praoa i femman på biblioteket. kommer dit kl 03 på morgonen eller när nu såna sjuka bokhus öppnar och blir tilldelade varsin pergamentrulle i vilken vi ska bocka för böcker (syfte: ingen vet). jag ba.. hmm bockar för alla omslag som ser “sexiga” ut – det kanske är nåt gott! sedan kastar de ut oss i bokbussen och där möts vi av en kärring i lantisfrilla. vi hälsar på tanten och bredvid henne står en sån classic lantisgubbe, överviktig i jeans som sträcker fram sin hand och säger “hej! röndi”. någonstans där blir allt svart, han heter tydligen det? sedan åker vi runt hela dagen i dimman mellan olika små biblioteksfilialer och lämnar in böcker medan den “röndy” sitter och skrockar i framsätet bredvid tanten som är HELT besatt av honom och typ kåtdarrar på rösten medan hon har utläggningar om vägar, asfalt, andra bilar, ja, typ allt hon ser? sedan stannar bussen och då är det dags att “äta i bussen”! en banan åker fram ur en påse och det är knäpptyst övergreppsstämning i bussen. det enda som hörs är röndis njutningsljud och smask från den brunspräckliga bananen han sätter i sig medan den tanten sitter och dyrkar hans ljud typ? nääää fruktansvärt var det!!!!!! sedan tog dagen slut och då lovade jag mig själv att aldrig mer sätta foten på ett bibliotek. slut