hobby

jag är sämst i världen på att sublimera, kan inte det. tänk att samla frimärken eller motsvarande, vara hysterisk men tranquil, som på ren mdma. att ha en hobby. undra om jag har någon hobby? allting är prestationsdrivet. när jag läser rusar jag genom böcker, när jag spelar piano svettas jag, när jag pluggar gör jag det inte direkt för min egen skull. jag har liksom en instrumentell grundsyn på aktiviteter. pluggar för betyg, skriver för att någon ska läsa, läser för att ha referenser, solar för brännan, gör allt för beundran :( hat känner jag sällan, känner mest irritation, som när någon går sakta framför mig eller som när någon är högljudd på tunnelbanan. kärlek uttrycker jag efter förmåga men det gör inte mindre ont för det. men det är irrelevant. en hobby ska väl vara någonting man gör av ren njutning. eller så… spelar det ingen roll, haha, nä det gör ju inte det. varför vill jag utröna vad definitionen av hobby är och hur det ska kännas? knäppskalle. hmmm… kanske för att mitt nya jag ska förvärva en skön hobby som skänker mig ett lugn och en oförstörd njutning. detta njuter jag av i dagsläget, någorlunda befriat prestationskrav:

– skönhet

– inreda

– röka cigaretter…(?) gud vad sorgligt..

– surfa på internet

– lyssna på music

slut. kanske fingerfärg eller “dans” vore någonting för mig. eller ssri

Comments are closed.