jag har andenytt! aktiviteten i lägenheten har återigen eskalerat. jag ser olika skuggor röra sig fram och tillbaka i hallen. man kan förstås tänka det är skyddsänglar som kommer till mig i en tid kantad av svårigheter (kemisk ångest), men det är inte direkt en varm känsla av omtanke som slår mig när jag i badrumsspegeln ser en förvridet mansansikte som skriker åt mig..

ok, nu överdrev jag. det är bara skuggor och knackningar, smällar, det vanliga!

måste berätta en hemsk historia på temat andra sidan. min riktiga farfar som är alkis (alla i min släkt är antingen alkoholiserade, narcissister eller psykopater) hade i chock ringt min farmor (separerade sedan 100 år tillbaka) och berättat att han fått främmande. jag hade varit där! vad roligt kan man tänka! att jag skulle ha besökt honom var högst osannolikt eftersom jag vid tillfället suttit i nån buske och rökt crack eller whatever 30 mil från hans bostad. men tydligen hade jag gått in i hans lägenhet och sagt “jag fryser! det är så kallt, jag måste få sova” varpå jag hade lagt mig i hans säng och somnat. sedan hade jag gått upp i rök!!! när jag senare fick höra detta 1. skrek jag rätt ut 2. trodde detta var ett omen och aktade mig i fortsättningen för “kalla ställen” där man t.ex. kunde dö.

troligen hade han delirium. men ändå, så obehaglig tanke att svaga, grå silhuetter av mig vandrar runt i ett parallellt universum och att de ibland med rätt motivation hittar jordelivets våglängder. jag borde konfrontera honom med det här en dag.

haha “jag borde konfrontera”…