det bästa jag vet när jag tappat livslusten är att ta en kopp kaffe och därefter uträtta ett ärende, som att t.ex. betala en äcklig faktura. logga in på banken och hamra in ocr-numret. skrika för att jag har 1346kr kvar på kontot och möta den känslan av skön förtvivlan. bearbeta den och gå vidare i livet. eller rättare sagt, gå vidare, ut på stan för shopping!

shoppade som fan på myrornas eller vad det nu heter. hittade en tight fit kavaj jag tänker ha i sommar utan någonting under. eller, det skulle bara se fel ut. alla skulle tänka: vem är den där rädda subban som sitter i trappan med sexkläder och hyperventilerar. tänker i stället: ett linne med en urringning ned till helvetet. kom fram till detta medan jag tog en skön piss på mcdonalds.

nåväl, var på konsert i går, såg the ark. min sambo hade gratis platser så jag följde med. det var bra och jag förstår att de lägger ned i en tid när att vara en fool snarare är en regel än ett undantag. jag hade extremt svårt att ta mig ur sängen, håret lade sig fel efter duschen. jag hatar när man ska göra sig rimlig under stress och av den anledningen blev jag så arg att jag rusade med huvudet före rätt in i garderboen. slog knytnävarna blodiga i kaklet och skrek om demoner *suck* tog en taxi och missade första halvtimmen, men de avslutade med calleth you, cometh I, och den var den enda jag ville höra.

sedan tog jag ett glas wine på riche. hade druckit 2 glas hemma innan konserten, men ändå, 3 glas är väl en piss i oceanen. kom på att jag skulle castas till en dokusåpa som deltagaren som “egentligen inte vill vara här”. hör nån röst: “man är osäker om r VILL det här tillräckligt”.