älskar mitt nya jag. mitt effektiva jag som åker buss till IKEA, pluggar in ett kapitel matte på bussen med räknare med störigt skjutlock, hoppar av vid ikea och lägger sansat ned boken i väskan. tar ett djupt andetag. liksom, jag går på skiten varje gång. jag tar en gul bärkasse, tänker “lampskärm och ljus”, plockar på mig 236 artiklar för 20kr/st i en kundvagn (som jag förstås hunnit byta till på andra plan). slutligen öser jag bara ned varor från hyllorna, grymtar och frustar med kungvagnen slängande omkring mig (som en väska) medan jag med min lediga hand river mig i håret över all skit som finns på IKEA, bland hyllor och storpack klädhängare. jag såg tre familjer, eller vänta, det var bara en enda familj gone MAD på avlingsfronten där föräldrarna bar sagga lös-byxor och gungade i takt med julmusiken för att “skoja” med ungarna. jag ville inte se sån skit?! jag blev inte road. jag tyckte inte en slappt hängande byxbakdel i gungning var speciellt roligt!! nej, usch. jag rusade till kassan, en gul kasse omkring axeln, en jävla vagn dragandes efter mig med två kassar i, brun kartong, blommor DISKTRASA “FILIPPA” 9:-, knivset, skål “glimma” 79:- handgranat, ödem och brinnande fitthår. men var jag ens det minsta stressad? nej. inte ens efter jag sett skymningen utanför, betalat mina varor för 3500kr och paketerat allt på en skjutvagn. inte ens vid busshållsplatsen med samma skjutvagn, två ikeakassar och bussremsa sådär utspretandes från den uppenbarelse som var jag (iförd prästkappa), pigg och alert, ready to go. redo att kämpa för min överlevnad — det gällde mig eller invandrarkvinnorna med barnvagn i kuren bredvid. jag bökade mig på allra först, struntade i en stirrande buss passagerare och knep barnvagnsplatsen med bravur, spände fast mitt gods och satte mig ned bredvid en latina. “ja, tänka sig!” tänkte jag. tog upp min texasräknare och fortsatte räkna medan regnet, ja, skötte sitt. och mmm så behaglig resan var. jag prackade mitt pack från busshållsplatsen och hem. rejält tunga kilon upp för brun trapp. ingen reklam tack. så sitter jag här nu och “vad köpte jag egentligen.. mer än ljuslyktor och AA-batterier?” dessa förortstvåor med oändligt många förvaringsutrymmen! allt försvinner ned i lådor. så. så. så mötte jag upp en old friend på t-centralen som hade en flaska äkta absinthe i väskan!! J kom hem så festade vi lite, skrattade åt ens karaktär, kroppshållning, gester, miner man gör, uttryck man överanvänder osv. haha. jag som alltid sprider energitjuvar omkring mig. som i går då jag klistrade en storleksremsa från ett H&M-plagg över panelgardinen. en luddig remsa över nystruken gardin. VARFÖR? en vecka senare när jag städar så kommer jag utbrista “VARFÖR!” men just då i stunden föll det sig naturligt, att placera den där.

jaja, godnatt.