jag åkte skridsko till förorten next door. det är verkligen som olika världar, en hinderbana genom skogen, mellan alkoholister och sjutusen parkbänkar. fruset skräp bland torra svenskar, man ser blodet flamma blått under skinnet! jag gick på apoteket och köpte bafucin, såg en grupp bänkvärmare, en utav dem hade ett gapande rött hål i huvudet. vakter kom kutandes med first-aid kits. vad jag hatar när man inte får reda på allt götta! man kan ju inte gärna stanna och ba “vad har hänt?” för att få skvallret och sedan bara gå. men jag gick. jag tänkte på alla jag gånger jag velat klä ut mig till nanne grönwall och ba gå och skoja med barn i någon förortsgalleria. liksom att de verkligen bara “guud det ÄR VERKLIGEN nanne”. okej, jag har bara tänkt så kanske.. fyra gånger. gud, jag är sjuk!!

nu ska jag räkna mer matte. jag fick mvg på provet.