alla gånger jag flytt från sängen, in i köket, micrat dagsgammalt kaffe och tänkt: “jag går på promenad”, har beslutet alltid varit en dålig idé. efter första koppen blir jag alltid sinnes. jag måste bli mer KONTROLLERAD och undvika känslostormar då jag blir panikslagen och berövas helhetsintryck av saker och ting. mitt neutrala tillstånd: hysterisk. just nu skriver jag på tangentbordet, stampar med fötterna, gör ljud, vrider på huvdet, har fem kukar i röven närå, men ni skulle se mig festa med milslånga ekvationer. jag gör armrörelser, säger “dött. döt döt ö-ö” riktigt onödiga armrörelser, svänger med pennan i cirklar och suddar i onödan. guuud, inga dampskämt nu. jag är en first class-motorisk gudinna… ok, jag leker med könstillhörighet. jag har ingen. apropå könstillhörighet, jag älskar plagg som inte ännu hunnit nästla sig in till herravdelningen utan som bara är sådär m borderline f, som ex. ponchon/capen. visst är det en tidsfråga innan säljarkillar på götgatan börjar slänga omkring med den i någon “elegant” variant som för tankarna till “häftig slängkappa” istället för typ hästar? senaste gången jag gick längs götgatan i en poncho (typ 2 år sedan) hatade alla män mig. de kunde ju inte springa hem och härma eftersom de då på samma gång skulle hänga tillbaka sin manlighet i garderoben (eller vad det nu kallas). det krävs att någon häftig kille gör det först, typ alla sköna lirare i oceans 13 *tar en öl och har glajer* ööuuuh. jag börjar bli trött nu. och jag som ska vara uppe dygnet runt! kaffe!!!! alltså, det här med att inleda meningar med “och”, jag gör ALDRIG det, föregående var ett undantagsfall. det känns som att man stryper en mening när man skriver: jag gick hem till louise och började pulla henne. OCH sen började jag..” nej, redan där ska det kännas fel! idiot! man ska gå hem till louise, börja pulla henne och om det känns rätt kanske göra någonting annat, för att suga så länge som möjligt på meningen, dra ut på det hela innan… OCH kommer OCH!!! förstör!!! kolla där, två äckliga “och” efter varandra, det blir bara för mycket. jag hatar “och” så sjukt mycket.

andra ord jag avskyr:

– sen
– såndär sådant där sånt där sånt såna sådana