punk royal
gud vad jag inte orkar se en till dekal/se/höra någonting mer om knark är bajs, det känns så icke-könsmoget. jag tänker på töntar med olika färger i håret som pratar om ika i rutan. jag påminns om en massa attityder. jag var på fest under den där aurora-marlboro lights menthol-perioden av mitt liv, i staden bredvid, hos synthare/punkare. de var mellan 20-25 år och gjorde någonting de kallade “nakenrevolution”, då de klädde av sig, rände omkring och hånglade med allt levande, utan att ens vara på e. alla riktiga bögar/läbbor passade på att jucka lite extra då tiderna tillät. ni vet: “alla” var bisexuella. toppkonsumenterna i näringskedjan hade åkt till gävle och köpt vitt puder på en lack/punkare-affär, det fanns ett samband mellan hur vit man var i ansiktet och hur mycket klamydia man spred. nu när man själv är 20 påminns man om varför landsbygden håller så låg standard. den är kravlös. småtjocka vitpudrade 24åringar blir kings and queens för alla uppåtsträvande underhuggare. att slänga av sig tröjan i en skraltig HSB-etta under grön kökslampa blir provocerade eftersom det alltid finns nån pryd tjej med fjällrävenryggsäck som alla “showar” inför! iofs, detta högstadietänkande är allmänt rådande, det ser bara snyggare ut innanför tullarna. mindre brun hals, mindre finnar på ryggen, mindre kiss i trosan. undra om de fortfarande håller på? ser likadana ut än idag, som i hårgadansen!!
—
universitetet ska tydligen komma med en struktur för att ordna upp alla ens tankar, hoppas det ordnar upp mig helt och hållet så jag slipper byta åsikter lika ofta som jag byter kläder. jag är i en aspekt fortfarande där. eller två. eller tio!!!