gud vad cube är lugnande i nfo-filen. det är en film som handlar om människor i en kub som försöker ta sig ut. jag behöver ramar för att kunna bryta ut den då jag som neurotisk människa ser metaforer i allt, främst i det enkla på grund utav mitt överaktiva stressystem. jag kan rakt inte kolla på film utan att irritera mig på hur karaktärer förmedlas, främst hur de förenklas. orka: “guuud vad jag tycker x i filmen y är z!” varför har manusförfattaren gjort karaktären z, vilket verktyg blir karaktären för berättandet? varför är trosan grå? det finns ju ingenting jag har ett mer svängigt förhållande till än råa konstateranden, så länge de kommer från mig är de ok, men ja. livet!!!