Glassbilen kommer, för det är torsdag. På avstånd kan jag se en solbränd, straight kille i shorts kliva ur förarsätet, mjuka shorts och han strålar i aprikos. Jag vill gå dit och fråga något, typ om han fryser när han öppnar bakluckan. Det är en lång bomb av mjuka material, varm sperma och ett fönster där skymningen är fuktig. Snurrar runt som i en tumlare, ventilationsröret från tvättstugan, där det luktar som såna killar alltid gör. ”Jag är så glad att du har ett jobb” vill jag säga till honom, sträcker ut armen och får tag i något. En kalender? Torsdag är inringat, 19:45 – Glassbilen. Men han kastar sig över mig igen och kalendern glider ur mitt grepp, vi rullar runt.