Nytvättade sängkläder hänger på tork och det är rått, sjukligt här inne. Jag är så trött på lidelsens sting. Jag skrubbar samma sår. ljuvligt och smärtfyllt och det är INGEN utväg. Labyrinter var ett tema under gotiken och månen, man drog fram en solstol på natten och solade i månens sken. Det kan ni säga nästa gång ni ser någon som inte har gjort Spray tan. Du är så blek att det är som att du solar dig i månen. Någonting är det med himlakropparna. Kaosvecka på jobbet, klappa slå klappa slå, aldrig jämvikt. Jag kräver ogrumlad balans, men hittar aldrig formeln. Grät i förrådet medan jag stirrade på röda glittersnören och jag var inte ens bakis. Jag orkar inte ens dricka på veckodagarna längre. Försöker hitta anledningar dock, öppnade en kamera som visar hur man ser ut på riktigt och insåg att jag måste amputera huvudet. Så ful. Går ut i 20 chattar. Läget? Ta en öl ikv? Aw i solen? Sitta i en park? Vill du bjuda mig på ett glas vin? Vgd? När är du hemma? Förlåt! Ska vi ta en promenad? Picknick ikv? Hur mår du? Kåt? Borde bara utforma ett massutskick, men som tur var kunde ingen och på vägen från jobbet, skar solen rakt in och bildade en vinkel och jag måste in och dricka här NU. Nej jag ska på ICA och köpa fetaost. Sen väl hemma: vad trött jag är. Vad mysigt att läsa euripides tragedier. Poff. Borta. Så kvider en dödsflämtande hind: man kan göra spraytan på klarna, man kan känna ett stånd mot låret i duggregn, i stället för att vila – ta tequila! Har jag något annat än en bön kvar? typ en karta diazepam liggande här någonstans. Jag och en barndomsvän ba ”vi åker och spionerar på Kerstin – hon kanske gör nåt sjukt nu på kvällen!”. Sagt och gjort: vi körde upp i skogarna, parkerade några hundra meter från huset och smög fram genom skogen. Sedan hukade vi oss och rusade snabbt över tomten till vardagsrumsfönstret. Vid soffan stod hon på knä i nattlinne, kolla hon gör verkligen nåt sjukt? Vad gör hon? Viskade vi. Rundade gaveln till nästa fönster och då gick det upp för oss, att hon stod på knä och bad en bön.