vad har jag gjort idag. jag har gått runt fitt bakis med dubbelslag på hjärtat i ett stilla regn som övergick i ett blont dis uppe vid ett område jag kallar “poznans sex and the city”. dom har katedraler, murgrönor och smala tjejer med långt brunt hår där. ibland kommer en ilsken polack med blyertsgrå skäggstubb och glasögon och sprakar sig fram. då lägger jag mig ned och säger: sparka på mej dom top poz daddy, skoja nej. men ibland när man är bakis vill man så gärna ha en man, eller bara vila i herrens händer så jag gick in i en katolsk kyrka och grät i vanlig ordning. längs en trafikerad gata där ingen ändå kunde höra viskade jag: gode gud hjälp mig. sedan köpte jag bolognese på en alldeles underbar restaurang där man betalar 15kr för en tallrik skolmat och en stor pepsi på en bricka. “klart”, ingen service. så skönt. jag var i alla fall på dejt igår och gjorde en fuling, två killar ville ses och jag träffade båda helt enkelt över en öl på polens dovas (en shotbar tapetserad med gamla tidningar där dom spelar true med spandau ballet). intressant när kille nr 2 kommer och det går upp för kille nr 1 han inte skulle få ha mig för sig själv. då blev det richards favoritstämning när två män tävlar om den tredje mannen, post-war vienna style, fast i poznan år 2018 iförd en rutig fjällrävenskjorta jag fick av buster. jag var mer intresserad av den store, blonde eftersom han var maskulin och log kärleksfullt med sina polska stålblå ögon, men gav även brunetten en dos uppmärksamhet, delvis eftersom jag är svensk men även för att han bara nickade åt allt jag sa. duktig liten “sex docka”. försökte tänka ett sexuellt sammanhang med brunetten och kroppen förblev lika död som själen, dessvärre och han skulle ändå ta sista bussen hem. jag sitter kvar med blondinen, nu på dragon bar och han köper karaff efter karaff, men jag mår illa efter min long island och kräks upp den på toaletten. jag låter ett finger glida in i häcken. är jag redo för det här? nej. så jag tackar för kvällen med stjärtfingret lite “utåt” för att se om han plockar upp nån doft asså skoja, jag stoppa inte in fingret hahahah. whatever, jag säger att jag måste gå hem och ber honom följa mig till porten. shit laser attack utanför en sverigeupplyst zabka, han har så snälla ögon och sen kramar han mig till mos efter ett goodbye men får inte känslan av att va bebis igen. det är ju radar för känslan alltid, va bebis/ta bebis?? lyfta upp en rädd bebis och sen blir det bra för mig också typ. men jag vill träffa honom igen tror jag. det enda som va fel va att han tillhörde “väteperoxidens vänner” – ett ljusskyggt sällskap i polen som.. jag kan inte ens beskriva looken korrekt, den är très sportif med några noter av “stor på gymnasiet”. ikväll ska jag gå på heaven and hell, iiih så spännande. där kanske det finns EN ENDA sån med glasögon, blyertsskägg, bleksot och käke som kan pozza mitt boiii hole <3333