my god. har suttit och läst en massa trånande psychobloggar om folk som legat med nån, typ EN gång, fått hangups och ba “jag minns ditt hår, doften av ditt hår när du omfamnade mig, din blabla you know the drill”. man ba jaaa, lägg in en bild på nåt fabioliknande kreatur i headern – jag tänker blomprydd dörröppning, typ en flätad korg, uppknäppt skjorta och en KNIV!!! haha, skoja. men, jag är all in för flum i bloggar. halvlitterära ambitioner etc, då det verkligen kan göras bra. privat och snyggt. mycket viktigt att det är snyggt när man läser, inga jävla förminskningar, ba mina små nätta söt-fötter som klunsar omkring som en baby … pallar inte daddy issues (måste ju vara det). sedan, när slentrianformuleringar används i dussin, om någon möglig hårbotten i varenda inlägg och liksom “åkte förbi ditt hus, jag vet att du bor där inne där du har din säng du sover i, som jag en gång fick äran att sova i. solen omfamnar din rygg och jag ser dina rygghår. för första gången blabla”. agnetha fältskogs stalker måste ju varit i bättre mentalt skick tänker man ju. vidare, trånar inte sådana människor för att de är övertygade om att deras fantasier aldrig kommer slå in? om inte annat ser de själva till att fantasierna förblir ouppfyllda. vilken kris om tjejen/killen de vill ha en dag ba “hej här är jag! nu ska jag älska dig och bära omkring på dig och mitt hår ska du ha i näsan heeela tiden och vi ska laga mat och inte kunna äta den eftersom vi älskar varandra så mycket”. shit, de skulle ju springa därifrån skrikandes. haha, gud, nu måste jag fortsätta skriva metodspec, see ya in hell