take me somewhere nice
hej! ännu en partyvecka är över! jag har festat varje dag! skoja haha. det känns dock som det? en bra sak med mina allergitabletter är att jag blir skitfull på en drink och tar jag 2 innan jag går och lägger mig… svimmar jag och vaknar 17 dagen därpå helt nykter. perfekt! nu hade jag inte tänkt le på en vecka (har skrattat för mycket i helgen) och jag måste tvätta kläder. gud. duschar bara mina sketna paltor i axe innan jag går ut? alla ba “oooh vad är det där för parfym”, doften av omklädningsrum svarar jag då. ingen har ändå en näsa eller ögon för någonting. ingen ser att skorna är dränkta i stearin efter jag gått in i en fackla, börjat brinna en kort stund medan en fimp legat i skon och pyrt, som jag sedan avlägsnat och lagt i en drink. som någon en minut senare kanske dricker och ba “ooh vilken besk smak, men uppfriskande!”. tvättmaskinen, jag måste lägga kläder där. jag minns när jag var tvungen att tvätta i tvättstugan och grannar var i omgivningen medan jag tvättade. någon kanske tittade in för ett skönt snack och jag skrattade, viftade med trosor och allt möjligt i deras ansikten. helt naturligt kändes det. nu vill jag döpa mitt trådlösa nätverk till “sluta åk så mycket i hissen”. hissen angränsar till lägenheten och jag hör alltid när någon åker i den. ljudet infekterar mina drömmar och en gång drömde jag att tjuvar var på väg upp till min våning så jag rusade upp ur sängen med andan i halsen, tänkte “var ska jag gömma mig”, satte mig i badkaret för att sedan ba “vänta nu…”. det enda som kom var ett trängade behov av att pissa… brukar ni pissa i badkaret? jag gjorde inte det. känner mig som djur när jag gör det. jag har även tänkt på fysisk smärta och att jag är utomordentligt bra på att fucking deal with it. jag grät inte en enda gång i lågstadiet medan alla andra ungar ramlade på gymnastiken och tjöt som grisar stup i kvarten. ramlade en gång i tvåan från en klätterställning, tappade luften och armen gick sönder, men jag avledde all smärta genom att bita mig i läppen tills munnen var full av blod. jag “fryser” aldrig, vet precis hur det känns. smärtan är så förutsägbar. det gör aldrig ont i fötterna, volymen är aldrig för hög. jag tror att jag välkomnar allt bekant och konsekvent som gör ont. jag såg skejtare i dag och påmindes om sommaren och att jag snart måste beställa melanotan. föreställer mig att jag blir yr av det och surrar runt i ett töcken av sol, befriad från hunger samtidigt som jag fullständigt går upp i någon vårbesatthet för att sublimera biverkningen “ökning av sexdriften”. en biverkning som hotar sommaridealet driftlös, sexig och smal. ödlor kan pippa! jag föredrar att trippa *sätter på shpongle och tänder en ny*