i dag har jag haft en fest utan dess like. jag köpte:

* 10 apelsiner
* Fanta Zero

och skar upp 3 apelsiner efter att de legat i frysen en halvtimme, vilket blev 12 klyftor. jag tog en hög vas som jag fyllde med 5 isbitar och sedan hällde jag fanta där.

jag dukade fint och satte mig framför teven. sedan tömde jag ned allt i ormhålet. slurp!

i dag sade min pv: “nu har din andedräkt nått en ny nivå, det luktar som när man hittar en dö råtta i väggen”. tack för info

älskar att helger inbegriper DUSCH, TUGGUMMI, ISKALLA DRINKAR MED MYCKET SPRIT, CIGARETTER, PARFYM. vardagarna å andra sidan: ingenting, tomhet, askes, rymden. apropå rymden var jag nyss ute på ett surt bloss (röker 1 cigg innan sängdags) och såg stjärnregnet. det såg ut som att någon samlat upp allt grus i några dagar för att sedan bara kasta allt mot jorden på en gång. om man sparar ett tag, då blir det kul när man får! så jag skrattade ut i natten, sedan gjorde jag en snöängel. nä haha, vad får man egentligen i gengäld av att göra den uppoffringen? förutom att man blir kall i hela kroppen? INGENTING. man får ett avtryck i snön som är upplyst av gröna citylampor. man kan titta på det i ca 2 min innan man går in och pissar eller nåt annat skittråkigt?

gud. jag säger då det.. vet ni! jag vill ha en sån ipod-telefon som ida kallar dem, men jag vågar inte snacka med killar i affärerna om abonnemang (ca alltid killar). gud, tänk om alla telekomföretag visste detta, vars lakejer praktiskt taget SLÄNGER abonnemang över löst folk på gatan som tackar och tar emot. drömmen vore om alla asexuella kunde jobba i teknikaffärer, det blir så “sexigt” på något vis när man ska handla med sexuella. i västermalmsgallerian finns ca 3 nivåer av helvetet när det kommer till teknik. nivå 1 är en macaffär där alla datorer är ljusa och killarna , gud.. man blir rädd av att bara se en data!!! nivå 2 är logiskt följdriktigt nog en våning ner och där finns phonehouse som är ett litet bås där man kan smita in och titta på olika mobiler. killarna kommer dock efter en minut och frågar om man behöver hjälp och om man då säger “nej, jag bara tittar” hänger de sig kvar genom att säga: “ser att du tittar på den här sony ericsson 4846 i – den ett kap om du vill ha kamera…”. *lång tyst paus* varpå jag alltid: “nä, jag är nog mer ute efter att ha musik på telefonen”. så slutar det med att jag går därifrån med ny mobil efter 4 min. nivå 3 är totalt frikopplad sans. den är flykten in i psykos; fullständigt anarkisk. det finns en bänk innan ica, runt vilken ca 8 killar springer och kastar mobiler på människor. de rycker tag i människor, skriker och gnuggar mobiler i ansiktet på människor. dit vill jag aldrig gå. men jag skymtar killarna ibland när jag rör mig där långt nere bland skrot och rester… i drömmarnas värld.

i dag köpte jag förresten ett vardagsrumsbord som ser ut som ett löv :)