minns när jag va tonåring och följde med en norrman till grand hotel. han va 26, jobba som kock och va på semester i sverige. jag var pissfull och vilade näsan mot hans puls i taxin. det gick ett fall genom kroppen som liknade ångest. det blev nästan en suck innan insikten kom, att det var nåt annat som äntligen anlänt efter att ha rest länge. det kanske är framtiden tänkte jag, för allt verkade så nytt. cityhimlen var alldeles brunbränd i kanterna och svart ovanför oss. vi stod i fönstret och jag rökte. han hade köpt björn borg underkläder, parfymer och när jag la mig i sängen så prasslade det eftersom det låg sedlar överallt. han höll om mig och varenda gång han andades in stack hans raggarsträng till i svanken. dagen därpå när jag skulle gå glömde jag min kasse, så jag ringde rummet från lobbyn och sa “jag glömde min kasse, jag kommer upp” så välkomnar han mig i dörren med lyckliga barnögon o frågar “har du köpt kaffe?” jag ba… “nej, kasse” säger jag, pekar och tar kassen och går. ett år senare ser jag honom ute och han har på sig exakt samma kläder jag hade, den kvällen på grand hotel. vi hälsar inte.