june is the cruelest month
hej det e juni, årets mest ljusa månad och jag har hittills tillbringat den så här:
neddragen rullgardin
ögonbindel
öronproppar
propavan
vill bara sova bort allt. för vädret har bps och ångesten skjuter en pelare genom himlen och vidare. solen går upp och jag ligger i gräset vid kaknäs och insekter rusar runt på halsen? nån köper e som visar sig va imovane, andra somnar. tur man alltid har kvitton på saker så man minns. ångest är ett kvitto, taxi kurir 07:45 är kvitto
nu är det midsommar och hela stan stänger ner. det kommer regna en väldigt liten penis på midsommarafton, 9 grader varmt. jag har gäster från geneve att underhålla och har således köpt alkohol i två påsar jag knappt mäktade bära 1 km. tuttarna gick från två frallor till en planka på 1 sekund.
har börjat drömma om en man med svarta ögon som väcker en arkaisk skräck i min kropp. känslan är, ryser i hela kroppen när jag skriver det, att han inte hör hemma i min dröm. ni vet när man drömmer och typ är på en fest med en massa statister och minnesmaterial från den gågna dagen panorerar förbi och allt e vanställt men ofarligt. så ser jag honom och ba fryser till is, blir liv fucking rädd och vaknar i panik. sedan läser jag att djävulen kan ikläda sig vilken gestalt som helst men att man känner igen honom på blicken. orkar inte. speglar är dessutom tydligen portaler för demoner och när jag speglar mig ser jag en marlboro menthol. har aldrig varit så här blek??
any fucking how, om nån har tips på fester/events i stan under midsommarhelgen: maila mig på festamysamaila@gmail.com
nu ska jag hoppa över kundkorgar på ica och plocka sju sorters tabletter ur skafferiet. på återseende