montague terrace (in blue)
man tror alltid man lever i den yttersta tiden men nu är det som nån tagit en sån svart krita, brytit den itu och målat över en gul sol där udden blivit som skarpast. jag försökte handla en skjorta på dressman men blev attackerad av 3 säljare så jag flydde i panik. sedan gick jag förbi biblioteket för att låna noter. någon hade haft sönder en lånedator och tangenterna låg spridda på golvet som konfetti och låneterminalen hade havererat. det låg ett enda långt kvitto med leriga skoavtryck över golvet och jag orkade inte se det så jag drog till apoteket där en gubbe fes på mig varpå jag vände och gick till systemet där en annan gubbe med gulsot köpte en sjuttis. jag hade startat radion på scott walker i spotify och hade hört alla låtar förut, men jag hade vantar så jag orkade inte byta. jag tänkte: hur kan någon orka äta soppa och juice i september. sen hamnade jag i pressbyrån och det var bara gainomax och bananer där så jag åkte hem och på ica står en pundare och köper 2 förpackningar kiviks lättdryck och slarvar med pengar medan folk bakom står och stönar och ruskar med sina korgar fulla med blad som dom försökte överträffa varandra i att vara vidriga. kassören tvingar pundaren tömma fickorna, det ramlar bara ut en hårsnodd som ingen plockar upp. jag har en skrivare hemma. den spelar upp ett ljud som att den tänker, men försöker jag skriva ut noter blir det bara brus, trots att den stora svarta patronen är full. skrivaren behöver tydligen en annan, unik svart färg för att kunna skriva ut svart text och den lilla svarta patronen är tom