när man som mig lever fast paced city life med dyra textiler i fartvinden efter sig och 711-kaffemugg i handen har man svårt att varva ned, även när man är i sitt trygga hem. i går satte jag mig och tryckte på toaletten och försökte plugga med koffeinet i ådrorna. efter en “del” av avföringen hade ramlat ut blev jag bara så JÄVLA FITTFÖRBANNAD eftersom resterande bit bara satt där inne och “lipade”. den hånade mig!!! till slut skred jag till handling och lindade in hela handen i papper och tryckte in körven igen. så gick jag omkring i lägenheten fem minuter efteråt och ba njööööt av skadeglädje. så rätt åt den.

vet ni vad jag tänker på när jag sitter och röker? puderhusen, nu känns det verkligen som att jag är på väg in i psykos… men. husen mittemot min rökbänk går i varierande pudernyanser. alla färger från vit till terracotta. jag har hittat min nyans, alla mina kompisars nyanser. det värsta: husen är fulla med FÖNSTER!! jag vill ha bort skiten, små vita fönster. vidare är ett hus alldeles öststatsgrått och då tänker jag att någon sur expedit gått omkring inne i sminkaffären och askat i pudret!!! hahahaha

nu äntrar jag feberdimman