grattis i efterskott! i tisdags fyllde nämligen jag år. oj oj oj. jag har vant mig vid livet nu! det tog för många år. haha, man kastas ut och allt är kaos, sirener pistolskott, en buss kraschar in i en husvägg och världen står i lågor. sedan öppnar man ögonen för miljonte gången och ba… ser en sur fågel sitta och glo ute på balkongen i grått höstväder. vad är en kyss jämte begäret som är överordnat presens liksom? det må framstå som självklart men jag måste gång på gång påminna mig om detta för att inte kränkas av den där sura fågeln… angående min födelsedag.. jag har ingen åldersnoja längre, den avtog i takt med att jag blev äldre. jag slutade med “dåligt självförtroende” (ofta bara inställsamt smicker), slutade spegla mig 8 timmar om dagen pga. insåg att ingen jag någonsin kommer åtrå i livet kommer vilja ha mig därför (min egen spegelbild är undantaget som bekräftar regeln) så sammanfattningsvis… allt har lugnat sig det senaste året, livet är inte längre en psykologisk thriller med tortyrscener utan en cool skärmsläckare. hårt mot hårt. jaha, kastar du det här på mig? tror du jag bryr mig? älskar att kaxa med känslor! de fattar ju ingenting, dumma ödlor som kommer och ska “tönta” så fångar man dem i burar, kollar och i 9 fall av 10 är det falska ödlor. bara att slänga på tippen… hahaha. rätt åt dem! sedan har jag förlikat mig med att välja eftersom jag är stark nog att välja bort och beträffande relationer vill jag ge mig själv ett enda råd inför 2013: luktar jackan som om du hållt om någon för länge ska den kemtvättas omedelbart. du behöver INTE lära dig någonting mer om att hålla om, du kan redan allt om det. jag älskar ju egentligen att fly och är van vid att fly. jag vill skriva fly på armen under klockan för jag tar alltid av mig klockan innan jag håller om någon jag tycker om. varför? för inget ont får ju hända den