jag såg ny östslav 2 igen i går: blond och fager. jag såg ju honom i somras på hornsgatan. jag tror jag ska försöka gifta mig med honom. jag orkar inte festa -> mingla -> dejta -> knulla -> dejta -> bli “kär” -> dejta -> bli ett “par” -> vara “par” i 8 år innan giftermålet. jag vill bara ha det överstökat. så kan jag tänka på viktigare saker sen, som ex. studier, karriär, dollars.

det värsta är att han har ett “eget liv’ på klubben. hatar när människor över en i hierarkin, som man vill knulla, som alltså inte nödvändigtvis vill knulla med en själv, springer omkring och lever istället för att stay put i sina utdelade hörn. då måste man ju brutalmingla dubbelt så mycket själv för att fortfarande ha övertaget, så utmattande. vid en punkt kan man lika gärna gå fram, sliten som en trasa och ba “jag hatar dig!!!” för att få ett “jag hatar dig ännu mer!!!” tillbaka i fejan. vad hände med att trängas lite väl mycket i garderobskön kvart i fem? nu måste jag liksom ut och jaga!!!!!!! jag sjönk så lågt i går att jag gjorde en “hålla kvar blicken extra länge”. fy fan vad lågt. jag rodnade i drinken, faktiskt, SÅ LÅGT att det berättigar adagio i g-moll i winamp av albinoni.

suck, jag var så osmidig att jag köpte mat på mcdonalds, så vaknade jag halv sju i morse av kadaverlukt från 1. ändtarmen 2. munnen 3. varenda por i min kropp. jag kände en tår stekfett tränga sig ur min panna och rulla ned för min kind. varpå jag vinglade upp och öppnade balkongdörren, gick ut ur rummet och skrek. sen försökte jag hångla med min arm men det var inte alls som när jag var 13. armen var bara alldeles luden och äcklig.

nu ska jag läsa concepts and models for mass communication. jag vet i alla fall vad models är!!!