tolv lunchtid, ligger i badkaret och stirrar upp och tänker gud ta mig, ingen sömn heller. jobbar och en kvinna är så taskig på tråden. jag tar vanligen inte åt mig. “vatten på en gås” som mitt ex alltid sa när jag satte igång. men, i dag blev jag osäker och började tvivla på “min röst”. sedan gick det helt okej, men det var fortfarande inte min röst :( sen ville jag bara gå på söder och man har ju inte kassar längre, så jag bar ett paket lätta för tio kronor och en skogaholmslimpa för femton i famnen, som att jag va på väg till nån för länge sen