romantiserar verkligen min gymnasietid, men fukkk… det va så himla mysigt i uppsala, rekommenderar alla att gå gymnasiet där på 00-talet. vid den här tiden för 15 år sedan brukade jag och mina vänner, eller man va nog inte vänner då, utan i stället det lite mer ungdomliga “kompisar”- vi brukade iaf sitta på bryggan vid fyrisån o dricka folköl efter skolan och “planera helgen”. blyerts på händerna efter dagens lektioner, man skrev så jääävla mkt på papper och alla lärare älskade en! minns min svenskalärare som under en lektion fick frågan: vilken var den bästa perioden av ditt liv och hon svarade högstadiet. haha. sen på vintrarna letade man kompisar på rökiga cafeer .. tänk en college town i storbritannien där alla är bisexuella. sån underbar stämning. alla var kompisar och hade en personlighet, typ amen blabla är ju blabla. så va det en personlighet?? haha, så mysigt när man sa nåns namn och det betydde nåt. en färgstark uppsättning av egenskaper och jargong, som ett halsband av koraller. framförallt var ljuset aldrig blodfattigt. nåt har hänt med ljuset? mindre smog i luften? deppigt man måste förorena luften för att byggnader och människor ska framträda