mina sista dagar i gdynia. jag bodde i ett 8m2 smalt rum med en dörr i ena änden, ett fönster i den andra med utsikt över tågstationen och lyftkranarna. jag blev fadder åt en hoprullad handduk med söt rosett (amateur fleshlight) som jag projicerade otillåtna känslor på. jag sa: bli inte rädd nu, jag ska bara lägga dig här bredvid, för jag blev less efter ett tag och öppnade fönstret ut över spåren i en bibelsvart natt. stjärnorna va blindskrift ovanför skyltarna på höghusen. BOSCH. CITIBANK. skyltarna är ofta röda eller blå, jag tänker dom är taxametern och en tidig morgon. gdynia är tyvärr en extremt ful stad (blandningar av stål, glas, tegel och en pir ingen vill va på). gdansk har skeppsvarvet (ser ut som terminator) och sopot, insprängt där emellan, ett provinsiellt havsnära anslag och en backe som slutar i ett torg omringat av vita, plastiga nöjespalats där det troligen går att suga oduschat på toaletterna. jag åkte tåget emellan städerna för att fräscha upp mitt grid på grindr . satt på red light i gdansk och löste korsord till gatorna tömdes och sista tåget gick. en bartender hatade mig pga. vi attraherades av varandra – jag tänkte alltid på tillväxt när han tog min beställning, kunde höra pulsen, ett lokomotiv med sirener i huvudet. så låter kapitalism. polens tillväxt är top 5 i europa och killarna i gdansk fotade sina nike skor på instagram. dom ville hålla hand på gatan och att deras mamma skulle svara i telefonen. jag visste inte vad jag skulle svara när en kille frågade vilka öl vi hade i sverige. coldwave på låg volym, det var så sorgligt. två tjejer satt och rökte med regnbågspåsar dom säkert köpt på rossmann – falcon, ipa, heiniken. kan inte så mkt om öl, mer än att det ibland smakar som osköljd sallad